Om

Föreningen för hållbarhetspsykologi

Föreningen för hållbarhetspsykologi grundandes våren 2012. Föreningens första medlemmar utgjordes av studenter och personer som samarbetet med Annika Tibblin sedan tidigare. Föreningen har som syfte att sprida kunskap om det hållbarhetspsykologiska perspektivet med målet att skapa en framtid där framtida generationer, våra barn och barnbarn, ska kunna leva ett gott liv på jorden.

Hållbarhetspsykologi©

Grundare av begreppet hållbarhetspsykologi© är Annika Tibblin, psykolog och symbolterapeut. Begreppet hållbarhetspsykologi© skapades när Annika Tibblin studerade hur stress kan kopplas samman med överkonsumtion och klimatförändringar och hur detta grundas i vad som kallas "otrygg anknytning". "Ohållbarhetsspiralen" kan kort sammanfattas: otrygg anknytning > låga seratoninhalter > höga kortisolhalter (stresshormon) > ökad benägenhet för överkonsumtion (nikotin, alkohol, lyxkonsumtion) > ökade mängder koldioxid i atmosfären, mer stressade system i naturen

Annika Tibblin presenterar även normer som gynnar en hållbar utveckling och en modell för beteendeförändringar. Se mer under Publikationer.

Det Hållbarhetspsykologiska Perspektivet (29 mars 2012)

Vad vi tror på och vill förverkliga

Vi tror att en hållbar livsstil handlar om respekt för livet – sitt eget och andras. Att bry sig om och vårda relationer; relationen till sig själv, andra och naturen. Vi har ett holistiskt perspektiv, där vi ser oss själva i ett större sammanhang och tänker långsiktigt och solidariskt. Det som är hälsosamt och skapar harmoni hos människor skapar även hälsa och harmoni i natur och ekosystem. Vårt psykiska och fysiska välmående baseras på att tillfredsställa våra basbehov, vilket inte kräver överkonsumtion. Vi behöver näringsrik mat, vatten och syre, sömn, kroppslig aktivitet och tid för att återhämta oss från stress och påfrestningar. Människor har behov av en känsla av meningsfullhet, trygghet, tillhörighet, pålitliga nära relationer och kreativitet/skapande. Det finns även grundläggande mänskliga behov av kultur och omsorg om våra barn och barnbarn, att de ska kunna leva ett gott liv på jorden.

Vi hör samman i naturen, vi är helt beroende av naturen, vi är en del av naturen. All ekonomi grundar sig på naturresurser och mänskliga resurser. Föreningen för Hållbarhetspsykologi vill verka för att även våra barn och barnbarn ska kunna tillfredsställa sina mänskliga behov i ett fungerande och balanserat ekosystem med luft, vatten och födoämnen som är tillräckligt rena för hälsa och fortlevnad.

Vår verksamhet stödjer sig på forskningsresultat och bjuder in till tvärvetenskaplig samverkan med olika yrkesgrupper och perspektiv.

Den ohållbara spiralen på samhällsnivå

Omkring 1970 skedde globalt ett ekonomiskt paradigmskifte som innebar ett alltmer kortsiktigt, individualistiskt, centraliserat och privatiserat värdesystem. Detta nya ekonomiska förhållningssätt har kommit att påverka större delen av den samhällspolitiska världen. Konsekvensen har blivit att vi inte bara konsumerar jordens avkastning utan dessutom gör slut på grundresurserna. Naturresurser förbrukas utan att ersättas eller få chans till återhämtning, vilket inte är hållbart!

Det har skett en dramatisk ökning av globala transporter av varor med fordon och flygtrafik. Liksom en markant acceleration av regnskogsavverkning, utfiskning, korallförstörelse, monokulturell odling och kemikalieanvändning. Vidare ser vi en tydligt ökad konsumtion av rött kött, raffinerad mat, varor och energi i form av kol och olja. Dessa faktorer bidrar till ökat utsläpp av växthusgaser, vilket orsakar klimatförändringar och stress i ekosystem och mänskliga system. Denna ohållbara spiral orsakar även giftspridning och förlust av biologisk mångfald.

Marknaden uppmuntrar oss att konsumera och leva över våra tillgångar. Den premierar individualism, privatisering, konkurrens, utbytbarhet, kortsiktigt tänkande, centralisering och urbanisering. Samtidigt visar forskning att det har skett en ökning av stress, depression och övervikt som kan antas ha koppling till samhällsomvandlingen i övrigt.

Den ohållbara spiralen på individnivå

En trygg anknytning[1] är utifrån Hållbarhetspsykologiskt perspektiv ett mänskligt behov. Det handlar om att vara lyhörd, tillgänglig och förutsägbar för närstående. Detta kräver att man är psykiskt och fysiskt närvarande hos dem. Arbetssituationen som den ser ut för de flesta idag innebär krav på flexibilitet, tidspress, tillgänglighet och utbytbarhet, vilket försvårar möjligheterna att skapa en trygg anknytning till de närstående. Forskningsresultat visar att en otrygg anknytning tenderar att ge låga nivåer av serotonin i hjärnan och höga nivåer av stresshormonet kortisol. Detta medför en förhöjd stresskänslighet. Otrygg anknytning är ofta förknippat med en känsla av otrygghet, nedstämdhet eller oro. Detta kan leda till behov av självmedicinering i form av överkonsumtion av sötsaker, alkohol, nikotin, droger eller materiella ting. Följderna av otrygg anknytning blir generellt en sårbarhet för psykisk, fysisk och social ohälsa. Risken är därmed större att drabbas av stress, depression, ångest, isolering eller missbruk.

Eftersom överkonsumtion på individnivå också ger ökat utsläpp av växthusgaser och miljögifter, blir följderna av den ”ohållbara spiralen på individnivå” liknande som på samhällsnivå: klimatförändringar och stress i såväl ekosystem som mänskliga system.

Konsekvenserna av en otrygg anknytning är påfallande lika de sociala normer som premierats i västvärlden de senaste decennierna, så som självintresse, konkurrens, kortsiktigt tänkande och isolering.

Föreningen för Hållbarhetspsykologins© verksamhet

Vi vill verka utifrån vetenskapliga och holistiska teorier; och tillsammans med andra aktörer skapa en hållbar framtid både ekologiskt, psykologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt. Hållbarhetspsykologi vill påvisa vinsten mänskligt, ekologiskt, ekonomiskt samt ur miljö- och klimatsynpunkt av att prioritera mänskliga behov.

Istället för nutidens kortsiktiga, splittrande och hänsynslösa synsätt vill vi verka för långsiktigt globalt helhetstänkande. Vi tror på internationellt samarbete samt främjandet av lokal produktion och konsumtion. Vidare tror vi på att sprida sociala normer såsom solidaritet, samverkan, empati och holistiskt tänkande.

Vi utgår från alla människors lika värde. En självklar förutsättning för hållbarhetspsykologi är demokrati, fred, jämlikhet, yttrandefrihet samt ”allemansrätten” med sitt inneboende ansvarstagande och hänsyn till naturen.

Föreningen för Hållbarhetspsykologi tror att människor kan bidra till att minska klimatförändringar, miljöförstörelse, global fattigdom och krigstillstånd. Detta kan ske genom att vi ökar kommunikationen och tilliten mellan människor på jorden och inte kategoriserar oss i vi/dem, rätt/fel - och fördömer varandra. Då det gäller att bevara fred och vår planets hälsa, måste vår gruppidentitet vara hela mänskligheten. Om vi kan se orsak och verkan kan vi planera och samarbeta hållbart och långsiktigt. Vi behöver inse att det är när vi tillfredsställer våra grundläggande behov som vi mår bra. Bäst mår vi om vi vet att andra också kan tillfredställa sina behov. Alla människor på vår jord kan göra detta om vi inte överkonsumerar utan använder jordens resurser jämlikt. Inom Hållbarhetspsykologin finns en övertygelse om att en livsstil som innebär en omställning till att tillgodose våra essentiella mänskliga behov, välbalanserad ekonomi och en avvägd användning av naturresurser är möjlig. Detta kan bidra till djup tillfredsställelse och bibehållen hälsa och vitalitet långt upp i åren. Denna livsstil är inte destruktiv utan sker i harmoni med naturen och dess invånare - och i solidaritet med kommande generationer.

Syftet med föreningen är att utifrån Hållbarhetspsykologiperspektivet föra en teoretisk dialog om ett hållbart samhälle på individ- och folkhälsonivå. Vidare vill vi initiera processer och förverkliga hållbarhetspsykologi praktiskt, i vardagsliv och samhällsliv. Föreningen för Hållbarhetspsykologi kan bidra till en förändring i såväl det Svenska samhället som i omvärlden. Vi önskar vara delaktiga i att skapa en hållbar jämlik värld, i solidaritet med barn, barnbarn och kommande generationer på vår jord. Målet är att få till stånd konstruktiva och positiva förändringar och själva förverkliga det vi tror är en möjlig och hållbar framtid!

Människor lever i komplexa interaktioner mellan olika faktorer, såväl inom individen som i den omgivande miljön. Vi fungerar som reflekterande subjekt i ömsesidigt samspel med omgivningen och strukturer som marknaden, socioekonomiska villkor och maktfördelningar. Strukturerna påverkar värdesystem liksom individer. Processen är dynamisk och interaktiv. Mentala, biologiska och beteendemässiga funktioner inom individen samt sociala, kulturella och fysiska omgivningsfaktorer växelverkar i denna process.

Maria Heijbel, psykologstuderande & Annika Tibblin, leg. psykolog, med en Master i Hållbarhets- och Miljövetenskap och grundaren av Hållbarhetspsykolog©(2008)       Lund, Sverige, den 29 mars 2012

---

[1] Med anknytning menas det känslomässiga band som finns mellan ett litet barn och dess primära vårdnadsgivare. Anknytningen kan upplevas som trygg eller otrygg. Hur anknytningen upplevs påverkar barnets, och senare den vuxna individens, sätt att relatera till andra.