Vad är ett meningsfullt liv för dej?

"Hur mycket arbete behövs för att leva ett hyggligt liv? Och för att få mening, stimulans och kontakter och utmaningar?" Christer Sanne, pensionerad civilingenjör och docent debatterade i Svenska Dagbladet igår. "Ständig effektivisering gör att antalet arbetstillfällen minskar. Vi bör våga trappa ned, dela på de jobb som finns och skapa mer ledig tid – för samhället och en hållbar miljö."

För knappt tre veckor sedan, den 30 oktober samlades politiker, tjänstemän och forskare från hela Skåne i Malmö för att diskutera Rio+20, Efter Rio+20 - hur skapar vi en hållbar framtid globalt och lokalt? Hållbarhetspsykologen Annika Tibblin var en av de inbjudna föreläsarna. Annikas seminarium hade titeln Grön ekonomi och hållbar konsumtion.  Presentationen grundade sig bland annat på forskning inom anknytningsteori, lyckoforskning, studier av "långlevade kulturer" och egna intervjuer. Annika hade listat svar på frågan Vad gör oss djupt tillfredsställda & välmående?

• Positiva handlingar - sprida glädje, ge gåvor, överraskningar, hjälpa andra 
• Omväxling 
• Umgås - vårda och njuta av nära relationer med vänner och familj
• Stark, trygg känslomässig anknytning till närstående, bra relation med partner och chef.
• Känna och uttrycka tacksamhet, att kunna förlåta
• Öppen optimistisk attityd, fokusering på det positiva i tillvaron
• Att vara altruistisk, engagerad och solidarisk, göra saker som känns meningsfulla 
• Vara djupt engagerad i livslånga mål och ambitioner 
• Aktivt deltaga i kultur/andliga upplevelser, körsång, teater, dans, konst (utan stress/plikt)
• Att kunna hantera stress, motgångar och trauman balanserat “with some help from your friends”
• “Mindfulness” - att njuta av ögonblicket, vara närvarande med sinnena
• Att ta hand om sin kropp, motion/fysisk aktivitet, yoga, massage, meditation, skratt, vara i naturen.
• Aktivera vårt naturliga belöningssystem och tillfredsställa våra basala mänskliga behov (äta, sova, motionera, älska, leka, skapa, tänka, få massage etc. när vi behöver det)  (Annika Tibblin, powerpoint från föredrag 30 oktober 2012)

Då funderar jag på hur långa arbetsdagar vi kan ha, eller ännu hellre Vad ska vi arbeta med för att få utrymme för ovanstående i våra liv?

Ytterligare citat från Annika Tibblins presentation:

"Vi behöver medel att nå en tillfredsställande livsstil utifrån de grundläggande behov vår art har och de begränsningar ekosystemen och naturens resurser har. 

Clean tech och innovation är bra, men det som verkligen kommer att göra skillnad är förändringar i beteenden och att hitta tekniken som kan följa vårt förändrade beteende. 

Det behövs modiga NGO ambassadörer, politiker, forskare, miljöproffs, företagsledare, medie‐ och kulturprofiler som kliver fram, sätter ner foten och sätter press på politikerna att fatta långsiktiga, holistiska och hållbara beslut. Som samarbetar, etablerar kontakt med varandra och skapar sociala nätverk."

Känner du dej tillfreds och välmående? Om inte, vad saknas för att få den känslan? Vad kan du göra själv och vad måste ske tillsammans med andra? Om du vill få mer mening i din vardag, vilket är ditt nästa steg?

/Sara Nelson

bloggande medlem i Föreningen för hållbarhetspsykologi

Psykolgiska teorier hjälper oss att rädda planeten

Häromdagen då jag lyssnade på radion så hörde någon jag referera till den gamla teorin ”flight, fight and freeze”. I radion berättades att när vi utsätts för en fara så antingen flyr vi, slåss eller förstelnas.

Om vi kopplar detta till hur vi reagerar när vi får höra om miljöhot som klimatförändringar så kan det betyda att vi väljer att stoppa huvudet i sanden, argumentera emot eller får ångest och stänger av. Ingen av dessa strategier är särskilt gynnsamt för planeten.

Därför var det så befriande när Annika Tibblin under medlemsdagen i Haväng 8 september 2012 berättade att nyare forskning visar att det finns ytterligare två strategier, ”tend & befriend” (Taylor et al., 2000). Studier har visat att främst kvinnor tar till dessa strategier som handlar om att ”vårda sin avkomma” respektive ”bli vän med sin fiende”. Jag tänkte på min egen sits. Visst är en av anledningarna till mitt engagemang att jag har barn som jag vill vårda på så sätt att jag vill att de ska få växa upp på en fin planet. Min strategi är att bli vän med oss alla som förstör den genom att öka medvetenheten och skapa alternativ. Tack Annika, där fick du en pusselbit på plats i mitt medvetande! 

Det är bra att känna till att det finns massor av människor som reagerar enligt flight, fight and freeze. Intressant att känna till är att de gamla teorierna är baserade på studier gjorda på män. Dessutom är det bra att känna till hur det kan yttra sig. Annika listade en lång rad försvarsmekanismer där förnekelse och bortträngning är vanliga just i sammanhang som har att göra med miljöhot. Om folk reagerar med bortträngning eller förnekelse så kan det vara bra att informera på ett sätt som inte skapar ångest, att visa att det finns utvägar. Det lönar sig även att upprepa budskapet, till slut så går det in.

Andra försvarsmekanismer är förskjutning, projektion, intellektualisering, isolering, reaktion, rationalisering, nedvärdering, självbestraffning, regression, klyvning, eskapism, sublimering och humor. Humor! När jag utbildades till coach så fick jag reda på att humor kan vara användbart. När vi får folk att skratta så innebär det att personen hamnar i lätt hypnos, vilket i sin tur gör att det är lättare att nå även andra känslor.

När jag lyssnade på radion så tänkte jag på hur forskning kan bli en sanning som vi lutar oss tillbaka emot och tänker att ja, ja, det är så det är, så har forskningen visat. Nästa blogginlägg handlar just om detta, om behovet att ta ett kliv tillbaka, ifrågasätta och tänka själva.

Forskningen kan även hämma. Tidigare har jag känt mig lite försiktig när jag hållit föredrag om planetens tillstånd, eftersom jag blivit varnad för att folk som skräms stänger av. Men idag hade jag en publik med enbart kvinnor, då tänkte jag att de nog vare sig skulle fly eller illa fäkta. 

/Sara Nelson
Hållbarhetscoach och bloggande medlem i föreningen för hållbarhetspsykologi

Dags för nya klibbiga budskap!

Dags för nya klibbiga budskap!

Vet du vad ett ”klibbigt budskap” är? Jo det är budskap eller påståenden som upprepats så ofta och med sådan övertygelse att vi tror att det är den enda sanningen. ”Mjölk ger starka ben” är ett exempel.

Robert Ragneklint höll ett kort föredrag under medlemsdagen i Haväng den 8 september 2012 som han kallade Psykologin och den marknadstroende människan. Jag skulle kunnat kalla det för Dags för nya och bättre klibbiga budskap.

Robert inledde med att punktera myten om att vetenskapen är värderingsfri. Robert är forskare på institutionen för psykologi vid Lunds universitet. Vår gemensamma fråga då föredraget var slut: Hur skulle forskningen se ut om vetenskapen användes i första hand till att tackla de riktigt stora problemen?

Robert använde inte ordet ”klibbigt budskap” utan det kom från Annika Tibblins tidigare föredrag. Jag tycker det ger en bra bild i huvudet. Liksom med klibbiga tuggummin, så går det att spotta ut ett klibbigt budskap, rulla ihop det och slänga det i soppåsen.

Angående oss ”marknadstroende människor” så dras vi med en massa klibbiga budskap som hängt med så länge att de är svåra att värja sig mot och motargumentera. Exempel:

”Vi befinner oss i en samhällsekonomisk kris”
”Marknaden är självreglerande och statlig inblandning bör undvikas”

”Löneskillnader är nödvändiga”

”Fri konkurrens & prissättning”

”Personlig frihet genom individuella val”

Dissekerar vi budskapen så upptäcker vi att de alls inte är sanna eller önskvärda. Som exempel hade vi en dipp i BNP 1992-93, alla andra år ekonomisk tillväxt.  Om löneskillnader är nödvändiga, betyder det då att vi ser ett behov av att några ska vara fattiga? Hur har din känsla av frihet ökat sedan det blev fritt att välja placering av pensionspengar, telebolag, internetleverantör och vårdcentral?

Vi vet att vi människor har ett behov av att tillhöra en grupp och vi har en övertro till det rationella. Hur kan vi använda den kunskapen när vi tar ett kliv tillbaka och ifrågasätter normer och föreställningar om våra gemensamma sanningar? Och förresten, varifrån kommer behovet att tillhöra en grupp och övertron till det rationella?

Här är mina förslag till nya klibbiga budskap:

•  Barn uppmuntras att tänka själva och ifrågasätta.
• Människor är empatiska och gillar djur och natur.
• Jag fattar bra beslut om jag lyssnar till mitt hjärta.

 Jag glömde fråga Robert om han hade några förslag på nya budskap. Vilka är dina förslag?

/Sara Nelson
bloggande medlem i föreningen för hållbarhetspsykologi

Medlemsdag i Haväng 8 september

 

Den 8 september 2012 träffades tolv helt nya och några "gamla" (föreningen bildades i maj 2012) medlemmar för en heldag i Haväng. Programmet var fullspäckat med föredrag och workshops. I schemat var även inlagt en timmes promenad och reflektion vid havet.

Dagen inleddes av föreningens kassör Maria Hejbel. En presentationsrunda visade på bredden i föreningen, från 20-åriga studenter till pensionerad professor, från psykologer till snickare och ingenjörer. Häpnast var Ulrich som tre dagar tidigare fått inbjudan via Omställning Österlen. "Att ni kommer hit till mig. Jag har jobbat och tänkt i de här banorna i så många år och så kommer ni hit. Jag bor två kilometer härifrån." Ulrich Nitch var tidigare professor i miljökommunikation vid SLU. Han blev på stående fot inbjuden att föreläsa vid en träff senare i höst eller till våren.

Därefter höll Annika Tibblin, Sara Nelson, Oksana Mont och Roger Ragneklint korta föredrag om Hållbar utveckling utifrån planetens gränser, Psykologiska försvarsmekanismer, Psykologin och den marknadstroende människan och Hållbar konsumtion.

Vi åt lunch ute och gick därefter igenom en modell för stategisk utveckling som bygger på visioner och backcasting. Gruppen brainstormade idéer för sina visioner kring hållbarhetspsykologiföreningens framtid.
 
 

Var och en tog med sig visionerna under sin promenad till havet och vid återsamlingen hade vi några konkreta projekt och idéer att jobba vidare med.
 
På väg hem körde vi förbi Önneköp och knackade på hos Kafé Kagan och undrade om vi får komma dit för nästa medlemsdag eller medlemshelg, första helgen i februari 2013. Så verkar det bli.

Trötta och inspirerade samlades vi till gruppfoto inför avfärd hemåt.

Fler vänder sig inåt för att nå ut

I artikeln Vänder sig inåt för att nå ut i Svenska dagbladet hittar jag citatet "Miljörörelsen har kört fast, menar somliga. Trots all vår kunskap om klimatförändringen, överutnyttjande av naturresurser och artutrotning lyckas vi inte ta itu med det överhängande hotet mot vår överlevnad, anser andra. Varför, undrar de. Gör den moderna, hektiska, livsstilen oss mer kortsiktiga, enfaldiga och egoistiska?"

Hållbarhetspsykologiföreningen är långt från ensamma om att vilja inkludera psykologiska aspekter för att fånga helheten i de globala utmaningarna. Martha Thernsjö och Anders Tivell citeras av Svenska dagbladet så de säger att "Den utmaning vi står inför både i klimatfrågan och världsfattigdomen handlar om att stärka de inre värderingarna". (foto från svd.se)

Martha och Anders har i Sverige varit med om att lansera Common Cause, där ett team av forskare inom psykologi också ställt sig frågorna ovan. De har analyserat en mängd forskningsdata om våra mänskliga värderingar och konstaterar att de yttre, ytligare, håller på att ta över på de inres bekostnad. Den 3 september hölls ett Common cause café i Stockholm. Det vore kul att höra vad mötet ledde till!

Genom att söka vidare efter att ha läst artikeln finner jag att det finns ett gäng psykologer som kallar sig Globalpsykologer. "Globalpsykologerna bidrar med kunskap om hur människan fungerar och förändras i arbetet med global utveckling. Med psykologiska verktyg och utifrån vetenskaplig psykologisk forskning kan Globalpsykologerna ge ett nytt och viktigt perspektiv till er verksamhet."

Med en bakgrund som civilingengör håller jag själv håller jag på att fylla begreppet hållbarhetscoaching med innehåll. Jag mötte coaching för andra gången då jag gick entreprenörsprogrammet  på Malmö folkhögskola. Den coach jag mötte ställde frågor, satte saker i perspektiv och utmanade. Jag hittade en massa svar och lösningar som jag inte hade kommit på på egen hand så snabbt. Eftersom svaren kom från mig själv så blev det lustfullt och inte alls svårt att prova nytt eller ta nästa steg. Jag tänkte då att det kanske är så här man ska jobba med hållbarhet. Jobbcoacher, hälsocoacher och affärscoacher har jag sett men inte hållbarhetscoacher. Det känns som ett bra komplement till de föredrag som jag hållit om hållbarhet. En del blir deprimerade i konfrontationen med sanningen om jordens tillstånd. Coachingen kan användas som verktyg för att förflytta sig mentalt, en steg mot förändring. Jag utbildas enligt ICF och coactive coaching. I helgen hoppas jag komma vidare med hur jag ska använda mig av hållbarhetscoaching.

I hållbarhetspsykologiföreningen möts personer med olika profession och erfarenheter. Hur vi bäst kan samarbeta över gränser är vad vi ska utforska på lördag. DU är också välkommen att ta nästa steg med föreningen 8 september, under en inspirationsdag vid havet i Haväng!
/Sara Nelson

Detta är huset i Haväng som vi fått låna till inspirationsdagen.

VÄLKOMMEN TILL EN LÖRDAG I HAVÄNG MED FÖRENINGEN FÖR HÅLLBARHETSPSYKOLOGI

Lär mer! Visionera! Skapa nytt!

Kanske har du vid dagens slut fotograferat, skrivit ett utkast till en forskningansökan, gjort ett blogginlägg, skissat på koncept för en hållbar stadsdel, filat på ett filmmanus eller startat en kör?

Under dagen kommer vi fundera på vad det hållbarhetspsykologiska perspektivet innebär för utvecklingen av ett hållbart samhälle? Hur kan vi jobba vidare med föreningen och använda medlemmarnas kunskaper?

VAD: Inspirationsdag för en alldeles ny förening.

NÄR: Den 8:e september 2012 kl 10-18.30

VAR: Haväng (Österlen i Skåne) Mer info om exakt adress vid anmälan. Närmsta busshållsplats heter Ängdala.

FÖR VEM: För alla medlemmar. Läs under fliken Om, om du vill bli medlem. Isåfall kan du bli medlem idag. Det är en fördel om du har hört Annika Tibblins föredrag om Hållbarhetspsykologi.

ANMÄLAN och KOSTNAD: Anmäl till hallbarhetspsykologiforeningen @ gmail.com. 120 kr sätts in på föreningens konto (återkommer) i samband med anmälan. I priset ingår förmiddagsfika, lunch och eftermiddagsfika. Exakt adress får du när anmälan bekräftas.

PROGRAM (Meddela om du har idéer som kan bidra till att dagen blir intressant. Programmet kan justeras.)

Vi hälsar välkomna och inleder med mingel och fika (kl 10-10.30)

Fem korta föredrag av olika medlemmar i föreningen inför skapandet av visioner för hållbarhetspsykologi (kl 10.30-13)

1. Hållbar utveckling – definitioner och hållbarhetsvillkor 

2. Hållbar konsumtion – trender och alternativ t.ex. "collaborative consumption“ och PSS 

3. Psykologin och den marknadstroende människan 

4. Homo Consumens, mellan Värde och Mening 

5. Psykologiska försvarsmekanismer och det hållbathetspsykologiska perspektivet 

Lunch (kl 13-14)

Gruppdiskussioner och visionsarbete (kl 14-16) 
Måla upp i ord och/eller bild en vision av hur livet och samhället ser ut där vi tar hänsyn till de kunskaper vi har om hållbarhetspsykologi.

Reflektion och samtal med fika vid havet (kl 16-17) 

Skapande verkstad (kl 17-18)
Dags att ta ett första steg mot något vi vill jobba vidare med. T.ex. påbörja manus för filmsnuttar, hitta sånger som passar kören Ecologica, fundera ut kanaler för informationsspridning, planera ett kommande evenemang, skriva ett blogginlägg eller påbörja en artikel avsedd för någon tidskrift inspirerad av denna helg, fotografera för att samla bilder av natur och människor som kan användas i vårt material framöver - till hemsida, till press och inbjudningar...

Summering och tack för idag! (kl 18-18.30)

För de som vill stanna lagar vi gemensamt middag på kvällen och betalar ca 60 kr per person.

Det går att åka kollektivt från exempelvis Malmö och Lund. Då kommer du till busshållsplats Ängdala kl 10.03. Meddela om du vill bli mött! Buss tillbaka går till exempel kl 19.23 från Ängdala. Använd gärna Facebook till att meddela om du har ledig plats i bil för samåkning.

Övernattningsmöjligheter finns t.ex. i Havängs vandrarhem. Boka i god tid! 

Även om detta är tänkt att vara en dag för att starta en rad aktiviteter så är du som vill lyssna och "bara" lära mer självklart välkommen också. Alla medlemmar är välkomna! Medlem kan du bli idag. 

Läs om hållbarhetspsykologi under fliken Om. Under fliken Publikationer kan du läsa mer. Det är en fördel om du hört Annika Tibblins introduktionsföredrag i förväg. Nästa tillfälle den XX september (återkommer om dag och tid).

Nina Björk, Svante Axelsson med flera kräver en ny global etik

Klimatfrågan kräver en ny global etik var titeln på en debattartikel från nätuppropet Radikalisera klimatpolitiken nu som publicerades i GP igår. Artikeln är klok och jag hoppas den får gehör. Men när den debatterar huruvida det är cyniskt av oss människor att ständigt öka vår konsumtion och ha en politik som stöder detta så tänker jag på hållbarhetspsykologins förklaringsmodell.

Att ha en politik som stöder ökad konsumtion kan jag hålla med om är cynisk i en tid då politiker samtidigt tycks vara eniga om att vi bör minska klimatutsläpp. Men utifrån hållbarhetspsykologin är det mer komplicerat att säga att enskilda personer är cyniska då de överkonsumerar och bidrar till ökade mängder växthusgaser i atmosfären.

Hur ser debatten ut om vi lägger till faktorer som att dålig anknytning mellan barn och föräldrar under barndomen ger ökad benägenhet att falla för frestelser som triggar våra inre belöningssystem, så som beroendeframkallande tobak, alkohol, mediciner eller lyxshopping? Att överkonsumtion hör ihop med stressade individer i ett stressat samhälle? Att överkonsumtion hör ihop med ett dåligt inneboende skydd mot att falla för grupptryck och att imponeras av symboler som signalerar status? Statussymbolerna förknippas i hög grad med klimatpåverkande prylar, så som flygresor till Thailand, bilar och andra konsumtionsvaror.

Debattartikeln tar även upp altruism. "Människan har både egoistiska och altruistiska sidor. Det rimliga nu är att vi utvecklar vår altruistiska sida och blir en globalt solidarisk varelse. För en globaliserad värld där vi alla påverkas av varandras agerande fodrar en etik med globala hänsyn."

Hållbarhetspsykologiföreningen är ung och jag är inte hjärnan bakom, men så som jag har förstått teorierna som hållbarhetspsykologin bygger på så krävs trygga individer för ett altruismen ska kunna segra över egoismen. Och hur skapar vi det Nina, Svante, Billy, Birger, Anders, Emin, Annika, KG, Alf, Bengt och Göran?

Eftersom vi förmodligen inte kan vänta enbart på att en ny generation trygga individer ska växa upp så handlar en "radikalisering av klimatpolitiken" även om att påverka normerna i samhället. Vad ger status och vad är lyx i ett hållbart samhälle? Normskiften sker kontinuerligt och idag är det i vissa kretsar mer status att köra biogasbil än att köra bensinbil och det är pinsamt att välja flyget där tåget är ett fullvärdigt alternativ. Det förekommer att skinkmackorna försvunnit som alternativ till ostmackorna på fikaborden. För inte länge sedan ansågs skinka definitivt som mer status än ost på en smörgås. Hur snabbt kan ett samhälle omdefiniera normerna för status och lyx? Hur skulle normerna se ut för att helt och fullt rimma med "respekt för naturens gränser" och "global solidaritet"? Vilket vinner, att få de nya normerna att nå spridning eller att skapa en samhälle med en majoritet trygga, altruistiska individer?

Utvecklingen av normer och individer pågår. Med politikens hjälp kan nya normer få en skjuts. Jag sällar mig till artikelförfattarna som kritiserar politiker som diskuterar "hur ska vi få fler jobb genom att öka den konventionella tillväxten". Det finns mängder av tillväxt som respekterar naturens gränser. Mänsklig tillväxt är bara ett exempel. Se här, i ett program från TED talk, Pam Warhurst berätta i 13 inspirerande minuter om tillväxten till följd av ett experiment med lokal matförsörjning!
/Sara Nelson

Nu ska vi testa!

Test your knowledge on sustainable living by taking the Sustainable Consumer Quiz prepared by MSc candidates from the IIIEE at Lund University Gabriele Schliwa, Germany and Eva Kouraki, Greece.

Participate in a webinar that takes place on Tuesday, June 12 at 11.00 – 12.00 CET
Just enter as guest and type in your name.

Lycka till!

Snabba puckar i nystartad förening

Igår hade föreningen årsmöte. Där beslutades bland annat att en första enkel hemsida skulle skapas. Vips här är den. Tack Oksana!

I en presentationsrunda kommenterade styrelsemedlemmen Bertil att det inte är så konstigt att vår värld ser ut som den gör. Den yttre världen skapas av den "inre världen". Detta har även Annika beskrivit, se under Publikationer.

Det visade sig att vi är flera som är intresserade av ekonomi, ekonomin som system i samhället. Till exempel forskar och bloggar styrelsemedlemmen Oksana om hållbar konsumtion.

Efter det formella mötet planerades för höstens aktiviteter. Inbjudan kommer inom kort till alla medlemmar inför medlemshelg i Haväng 8-9 september. Bli medlem du med!

/Styrelsen genom Sara

Det hållbarhetspsykologiska perspektivet

Vi tror att en hållbar livsstil handlar om respekt för livet – sitt eget och andras.

Att bry sig om och vårda relationer; relationen till sig själv, andra och naturen.

Vi har ett holistiskt perspektiv, där vi ser oss själva i ett större sammanhang och tänker långsiktigt och solidariskt. Det som är hälsosamt och skapar harmoni hos människor skapar även hälsa och harmoni i natur och ekosystem.

Vårt psykiska och fysiska välmående baseras på att tillfredsställa våra basbehov, vilket inte har att göra med överkonsumtion. Vi behöver näringsrik mat, vatten och syre, sömn, kroppslig aktivitet och tid för att återhämta oss från stress och påfrestningar. Människor har behov av en känsla av meningsfullhet, trygghet, tillhörighet, pålitliga nära relationer och kreativitet/skapande. Det finns även grundläggande mänskliga behov av kultur och att det ska gå väl för våra barn och barnbarn, att de ska kunna leva ett gott liv på jorden.

Vi hör samman i naturen, vi är helt beroende av naturen, vi är en del av naturen.

All ekonomi grundar sig på naturresurser och mänskliga resurser.

Föreningen för Hållbarhetspsykologi vill verka för att även våra barn och barnbarn ska kunna tillfredsställa sina mänskliga behov i ett fungerande och balanserat ekosystem med luft, vatten och födoämnen som är tillräckligt rena för hälsa och fortlevnad.

Solros. Hur associerar du till solrosen?

Vår verksamhet stödjer sig på forskningsresultat och bjuder in till tvärvetenskaplig samverkan med olika yrkesgrupper och perspektiv.

 /Styrelsen för Föreningen för Hållbarhetspsykologi